Aning FFP Podcast

Nu går det att lyssna på Anings föreläsningar via vår podcast! Föreläsningarna finns tillgängliga på SoundCloud, Spotify och iTunes och kommer på Google Play inom kort.

Psykoanalytisk Salong x5

Aning – Förening för Filosofi och Psykoanalys presenterar i samarbete med Moriska Paviljongen, Bertil Wennborgs stiftelse och Folkuniversitetsföreningen

Psykoanalytisk salong – Sexualitet * 5 

Vad? 5 svenska och internationella psykoanalytiker föreläser om centrala psykoanalytiska och existentiella teman med anknytning till sexualiteten. 4 skådespelare och performanceartister står för den konstnärliga inramningen. 4 akademiker och kliniker bidrar med ytterligare infallsvinklar i eftersnack.

Var? Spegelsalen på Moriska Paviljongen i Folkets Park i Malmö. Vackra lokaler med möjlighet till bordsbokning och bar i samband med arrangemanget.

Pris? 60 kr. Biljetter förköps med fördel på kulturcentralen.nu, men kan i mån av plats även köpas i dörren  (kom gärna en stund innan utsatt tid).

När? Kl. 19.00, utvalda kvällar under hösten 2019 (se nedan).

Extra! För den som vill dyka än djupare i höstens tematik så finns Aning hardcore med seminarier och extra föreläsningar tidigare på dagen innan varje föreläsning. Biljetter till Aning hardcore inkluderar föreläsningen i priset.

Mer information? facebook.com/Aning.ffp/, aningffp.wordpress.com, moriskapaviljongen.se, kulturcentralen.nu. För ytterligare frågor så mejla aning.ffp@gmail.com. Schemat här nedan kommer uppdateras kontinuerligt med länkar till biljettköp och mer information.

Föreläsningarna

23/9 Bruce Fink – Love in psychoanalysis – a lacanian view.

10/10 Charlotta Björklind – Allas vår könsdysfori.

21/10 UKON – Rösten.

20/11 Katrine Zeuthen – On infantile sexuality, sexual abuse, and sexual trauma.

11/12 Jonathan Lear – Good Mourning.

Aning Hardcore

23/9 Lacan on Love

10/10 Allas vår könsdysfori

21/10 I förnekandets omgivningar

20/11 An introduction to Laplanche’s theory of the sexual

11/12 A day of mourning

 

Texter till Aning Hardcore

10/10 Toril Moi´s text och Gunnar Karlssons text.

21/10 Octave Mannoni – Jag vet mycket väl, men ändå…

20/11 Three meanings of the term ‘Unconscious’

11/12 Att bli människa… och The Unconsciousness of mental life…

 

Program för våren 2019

Tema Auktoritet – barn, vetande och din längtan efter en stark man

 

Bristen i den stora Andre

Lilian Munk Rösing

Fil. dr., lektor vid institutionen för konst och kulturvetenskap vid Köpenhamns universitet.

Datum: 25/3

Den stora Andre, skriven med stort A, är den som antas veta. Att veta vad jag ska, bör, vill och hur allt hänger samman. Den Andre kan t.ex. vara mina föräldrar, min psykoanalytiker, Vetenskapen, hela den symboliska ordningen – eller Gud. Psykoanalytikern Jaqcues Lacan skriver den Ⱥndre märkt av ett genomkorsande streck för ett subjekt i den feminina positionen. Det är här uppenbart att den Andre har en brist. Eller att den Andre är ”icke-allt”, som Lacan säger. I föreläsningen utmejslar litteraturvetaren Lilian Munk Rösing en auktoritetskritik ur Lacans sätt att tänka könsskillnad. Det görs bl.a. genom att jämföra relationen mellan den maskulina och feminina positionen med Kierkegaards relation mellan Lagen och kärleken. Vidare diskuteras förhållandet mellan olika former av ”auktoritet” så som de beskrivs med olika begrepp hos Lacan; den stora Andre, mästarsignifianten, urfadern och fadersnamnet.

 

Auktoritet och asymmetriska relationer

Jonna Bornemark

Docent i filosofi och lektor vid Centrum för praktisk kunskap.

Datum: 5/4

Tanken är att vi försöker malla alla relationer på den symmetriska jämlika relationen som utgår från att vi är likadana. En sådan utgångspunkt är problematisk i relationer som den mellan vuxen och barn, mellan dement och vårdare, mellan människa och andra djur. Men om vi ser närmare kanske alla relationer är ofrånkomligen asymmetriska på något sätt. Hur kan vi förstå vad en auktoritet är i ett sådant sammanhang, dvs om vi följer Arendts distinktion mellan auktoritär och auktoritet?

Program för hösten 2018

Tema Kärlek – begär, tinder och din obotliga ensamhet

 

Depressiv kärlek: ett samhälleligt ideal och en socialt skapad sjukdom

Emma Engdahl

Filosofie doktor och docent i sociologi vid Göteborgs universitet och är även känd för boken ”Konsten att vara sig själv” (Liber 2009).

Datum: 1/10

Kärlek och lycka är begrepp som hänger tätt samman. Men är det idag viktigare att tala om kärlek och depression? I sociologen Emma Engdahls föreläsning baserad på boken  ”Depressive Love – A Social Pathology” undersöks hur våra nära relationer kan orsaka depression. Emma använder sociologiska, psykoanalytiska och filosofiska teorier om kärlek, depression och emotioner för att förstå varför depressiv kärlek är ett verkligt problem i dagens samhälle. Exempel från litteraturen, musiken och fotografins värld studeras och analyseras, precis som vardagslivet i form av e-post-, sms-och messenger-konversationer.

 

Kärlek, makt och subjektivitet

Carin Franzen

Docent i litteraturvetenskap, professor i språk och kultur vid Linköpings universitet

Datum: 15/10

Med en liberal och på senare tid alltmer nyliberal maktordning har inte bara en ökad valfrihet kommit att påverka våra begär och drömmar. Som flera civilisationskritiker påpekat tycks även själva begären och drömmarna vara styrda av ett marknadstänkande och en medieteknologi som gör att kärlek och förälskelse rationaliseras på sätt som kan föra tankarna till tidigare perioders arrangerade äktenskap. I sin föreläsning reflekterar Carin Franzén över kärlekens förvandlingar med avstamp i några scener från historien och vår samtid.

 

Kärleken som kod

Sven Anders Johansson

Titlar: Sven Anders Johansson (1968) är professor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet och skribent på Aftonbladets kultursida. Hans bok Kärleksförklaring belönades 2016 med Göteborgs stads essäpris. Hans senaste bok är Det cyniska tillståndet (2018).

Datum: 5/11

Vi föreställer oss gärna kärlek som något tidlöst, något som har drabbat människor sedan tidernas begynnelse. De senaste decenniernas naturvetenskapliga försök att förklara kärleken biologiskt – genom att mäta oxytocinhalter och hjärnaktivitet – har förstärkt denna föreställning. Men på samma gång är det uppenbart att kärlek är något inlärt, något som förmedlas via dikter, romaner, filmer, musik, appar, etc. I det perspektivet bör kärlek snarare förstås som ett medium eller en kod som producerar känslor, beteenden och rent av de älskande. Så vad är det egentligen som händer när vi älskar varandra?

 

Platon och Eros

Mats Persson

Professor i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet.

19/11

I Platons dialoger ”Gästabudet” och ”Faidros” tematiseras filosofiska frågor om kärleken, och det finns flera skäl att intressera sig för sokratisk-platonsk erosfilosofi. Ett är att en kontrastering med kärleksföreställningar i vår egen kultur kan belysa, provocera och ge nya insikter. Ett annat är att en analys av erostemat problematiserar bilden av Platon som ärkerationalisten framför andra i västerländsk filosofi. Ett tredje är den omfattande verkningshistorien som så småningom resulterade i det ambivalenta begreppet ”platonsk kärlek”.

Program för våren 2018

Tema: Skuld

Under våren ger Aning – Förening för filosofi och psykoanalys en föreläsningsserie i fyra delar på temat ”Skuld” i Månteaterns lokaler på Bredgatan 3 i Lund. Samtliga föreläsningar äger rum mellan kl 18:00-20:00 (ingen akademisk kvart).

Pris: 40 kr

Biljetter köps på plats

Förfriskningar finns att köpa i pausen

 

19/3 Samvetets röst. Om Shakespeare, skulden och psykoanalysen.

Cecilia Sjöholm

Professor i estetik, Södertörns högskola
9/4 Skuld, ånger och förlåtelse under antiken

Kristiina Savin

fil.dr i idéhistoria, forskare vid Lunds universitet och Södertörns högskola

14/5 När bilden förändras – Om skamkänslor, samvetskval och tidens gång

Carin Franzén

Docent i litteraturvetenskap, professor i språk och kultur vid Linköpings universitet

17/5 Skuld och mänsklighet
Bengt Kristensson Uggla

Amos Anderson professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Åbo Akademi, Docent i tros- och livsåskådningsvetenskap
Föreläsningsserien arrangeras i sammarbete med Folkuniversit

Program för hösten 2017

Tema: Jaget och Berättelsen

Under hösten ger Aning – Förening för filosofi och psykoanalys en föreläsningsserie i fyra delar på temat ”Jaget och Berättelsen” i Månteaterns lokaler på Bredgatan 3 i Lund. Samtliga föreläsningar äger rum mellan kl 18:00-20:00 (ingen akademisk kvart).

Pris: 40 kr

Biljetter köps på plats

Förfriskningar finns att köpa i pausen

26/10

Att tala sanning – om psykoanalysens terapeutiska verkan

Johan Eriksson är doktor i teoretisk filosofi, psykoanalytiker, leg. psykoterapeut och ansvarig utgivare för Divan – tidskrift för psykoanalys och kultur

 

6/11

Att glömma genom att berätta – litteraturens kraft att förvandla lidande till skönhet

Carl-Michael Edenborg är doktor i idéhistoria, författare, översättare och grundare av Vertigo förlag

 

27/11

Avgörande ögonblick och utsatt enskildhet –  om Kierkegaard och en människas själv

Jonna Lappalainen är docktor i teoretisk filosofi, lektor och föreståndare för Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola

 

4/12

Det skrivande jaget som motståndsberättelse

Ebba Witt-Brattström är professor i nordisk litteratur vid Helsingfors Universitet och författare

 

Föreläsningsserien arrangeras i sammarbete med Folkuniversitet.

Program för våren 2017

Tema: Frigörelse

Under våren ger Aning – Förening för filosofi och psykoanalys en föreläsningsserie i tre delar på temat ”Frigörelse” i Månteaterns lokaler på Bredgatan 3 i Lund. Samtliga föreläsningar äger rum mellan kl 18:00-20:00 (ingen akademisk kvart).

Pris: 40 kr

Biljetter köps på plats

Förfriskningar finns att köpa i pausen

16/3 | FRIGÖRELSE OCH MOTSTÅND I EN TID AV FRIVILLIG UNDERKASTELSE

Marcia Cavalcante professor i filosofi på Södertörns högskola

En filosofisk diskussion om begreppen frigörelse och motstånd och behovet av utveckla en “negativ förmåga”.

3/4 | MELLAN ABSOLUT FRIHET OCH DETERMINISM: LEVD KROPPSLIGHET OCH PERFORMATIVITET

Lisa Käll disputerad i ämnet ”Women’s Studies” och i ämnet ”Filosofi/Subjektivitetsforskning” och sedan 2011  docent teoretisk filosofi

Judith Butlers teori om att identitet, och framför allt könsidentitet, är performativt konstituerad är väletablerad och har kommit att bli en av grundpelarna i feministisk teori och genusforskning. En vanlig tolkning av performativitetsbegreppet, som Butler själv kallar för en ”bad reading”, är att jag helt fritt själv kan bestämma vilket kön eller genus jag vill vara och att jag kan ändra vem jag är genom min iscensättning. Butler skriver att den här tolkningen tyvärr är den mest populära och leder till att kön/genus kommodifieras och blir till en vara. Tolkningen innebär också att identitet och subjektet som väljer begreppsliggörs i voluntaristiska termer. Till skillnad från en voluntaristisk tolkning beskriver Butler performativitet i termer av reglering på olika plan genom upprepad stilisering av kroppen men hon tar samtidigt avstånd från en fullkomligt deterministisk förståelse av genus/kön och identitet. Med syfte att hitta en mellanväg mellan en voluntaristisk absolut frihet och determinism lyfter jag i min föreläsning fram fenomenologiska spår i Butlers teori och visar hur friheten att handla annorlunda och upprepa kön och genus på nya sätt alltid är situerad men att det är just genom att vara situerad som frihet alls kan komma till uttryck.

10/4 | FRIGÖRELSE, AGENTSKAP OCH EVANGELIKAL IDENTITET: MELLAN SJÄLV OCH DEN STORE ANDRE.

Aron Engberg doktor i ”Global kristendom och interreligiösa relationer” vid Lunds Universitet

Samtida evangelikal kultur tenderar att formulera identitet som en ständigt pågående förhandling mellan självet & Gud. Detta är kanske inte särskilt förvånande givet att evangelikal teologi tenderar att betonar en aktiv, involverad och djupt personlig Gud som lyssnar till ens problem, gläds med en i framgång, tröstar en i motgång och engagerar sig i allt från vad man väljer för kläder innan man går till jobbet, till ens relationer eller val av livspartner. En konsekvens av denna ständigt pågående dialog är att begrepp som ”frihet”, ”vilja”, ”önskan”, ”subjekt” och ”agentskap” blir djupt ambivalenta. Vad innebär det att leva sitt liv i enlighet med Guds vilja? Hur vet man vad ens vad Gud vill? Eller annorlunda uttryckt, när en evangelikal ber ”Gud, låt din vilja ske, inte min”, vem är det egentligen då som vill någonting? Föreläsningen diskuterar dessa frågor i relation till samtida antropologisk forskning fokuserad på evangelikala kristna i USA och Israel.