Program för hösten 2018

Tema Kärlek – begär, tinder och din obotliga ensamhet

 

Depressiv kärlek: ett samhälleligt ideal och en socialt skapad sjukdom

Emma Engdahl

Filosofie doktor och docent i sociologi vid Göteborgs universitet och är även känd för boken ”Konsten att vara sig själv” (Liber 2009).

Datum: 1/10

Kärlek och lycka är begrepp som hänger tätt samman. Men är det idag viktigare att tala om kärlek och depression? I sociologen Emma Engdahls föreläsning baserad på boken  ”Depressive Love – A Social Pathology” undersöks hur våra nära relationer kan orsaka depression. Emma använder sociologiska, psykoanalytiska och filosofiska teorier om kärlek, depression och emotioner för att förstå varför depressiv kärlek är ett verkligt problem i dagens samhälle. Exempel från litteraturen, musiken och fotografins värld studeras och analyseras, precis som vardagslivet i form av e-post-, sms-och messenger-konversationer.

 

Kärlek, makt och subjektivitet

Carin Franzen

Docent i litteraturvetenskap, professor i språk och kultur vid Linköpings universitet

Datum: 15/10

Med en liberal och på senare tid alltmer nyliberal maktordning har inte bara en ökad valfrihet kommit att påverka våra begär och drömmar. Som flera civilisationskritiker påpekat tycks även själva begären och drömmarna vara styrda av ett marknadstänkande och en medieteknologi som gör att kärlek och förälskelse rationaliseras på sätt som kan föra tankarna till tidigare perioders arrangerade äktenskap. I sin föreläsning reflekterar Carin Franzén över kärlekens förvandlingar med avstamp i några scener från historien och vår samtid.

 

Kärleken som kod

Sven Anders Johansson

Titlar: Sven Anders Johansson (1968) är professor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet och skribent på Aftonbladets kultursida. Hans bok Kärleksförklaring belönades 2016 med Göteborgs stads essäpris. Hans senaste bok är Det cyniska tillståndet (2018).

Datum: 5/11

Vi föreställer oss gärna kärlek som något tidlöst, något som har drabbat människor sedan tidernas begynnelse. De senaste decenniernas naturvetenskapliga försök att förklara kärleken biologiskt – genom att mäta oxytocinhalter och hjärnaktivitet – har förstärkt denna föreställning. Men på samma gång är det uppenbart att kärlek är något inlärt, något som förmedlas via dikter, romaner, filmer, musik, appar, etc. I det perspektivet bör kärlek snarare förstås som ett medium eller en kod som producerar känslor, beteenden och rent av de älskande. Så vad är det egentligen som händer när vi älskar varandra?

 

Platon och Eros

Mats Persson

Professor i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet.

19/11

I Platons dialoger ”Gästabudet” och ”Faidros” tematiseras filosofiska frågor om kärleken, och det finns flera skäl att intressera sig för sokratisk-platonsk erosfilosofi. Ett är att en kontrastering med kärleksföreställningar i vår egen kultur kan belysa, provocera och ge nya insikter. Ett annat är att en analys av erostemat problematiserar bilden av Platon som ärkerationalisten framför andra i västerländsk filosofi. Ett tredje är den omfattande verkningshistorien som så småningom resulterade i det ambivalenta begreppet ”platonsk kärlek”.

Annonser

Program för våren 2018

Tema: Skuld

Under våren ger Aning – Förening för filosofi och psykoanalys en föreläsningsserie i fyra delar på temat ”Skuld” i Månteaterns lokaler på Bredgatan 3 i Lund. Samtliga föreläsningar äger rum mellan kl 18:00-20:00 (ingen akademisk kvart).

Pris: 40 kr

Biljetter köps på plats

Förfriskningar finns att köpa i pausen

 

19/3 Samvetets röst. Om Shakespeare, skulden och psykoanalysen.

Cecilia Sjöholm

Professor i estetik, Södertörns högskola
9/4 Skuld, ånger och förlåtelse under antiken

Kristiina Savin

fil.dr i idéhistoria, forskare vid Lunds universitet och Södertörns högskola

14/5 När bilden förändras – Om skamkänslor, samvetskval och tidens gång

Carin Franzén

Docent i litteraturvetenskap, professor i språk och kultur vid Linköpings universitet

17/5 Skuld och mänsklighet
Bengt Kristensson Uggla

Amos Anderson professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Åbo Akademi, Docent i tros- och livsåskådningsvetenskap
Föreläsningsserien arrangeras i sammarbete med Folkuniversit

Program för hösten 2017

Tema: Jaget och Berättelsen

Under hösten ger Aning – Förening för filosofi och psykoanalys en föreläsningsserie i fyra delar på temat ”Jaget och Berättelsen” i Månteaterns lokaler på Bredgatan 3 i Lund. Samtliga föreläsningar äger rum mellan kl 18:00-20:00 (ingen akademisk kvart).

Pris: 40 kr

Biljetter köps på plats

Förfriskningar finns att köpa i pausen

26/10

Att tala sanning – om psykoanalysens terapeutiska verkan

Johan Eriksson är doktor i teoretisk filosofi, psykoanalytiker, leg. psykoterapeut och ansvarig utgivare för Divan – tidskrift för psykoanalys och kultur

 

6/11

Att glömma genom att berätta – litteraturens kraft att förvandla lidande till skönhet

Carl-Michael Edenborg är doktor i idéhistoria, författare, översättare och grundare av Vertigo förlag

 

27/11

Avgörande ögonblick och utsatt enskildhet –  om Kierkegaard och en människas själv

Jonna Lappalainen är docktor i teoretisk filosofi, lektor och föreståndare för Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola

 

4/12

Det skrivande jaget som motståndsberättelse

Ebba Witt-Brattström är professor i nordisk litteratur vid Helsingfors Universitet och författare

 

Föreläsningsserien arrangeras i sammarbete med Folkuniversitet.

Program för våren 2017

Tema: Frigörelse

Under våren ger Aning – Förening för filosofi och psykoanalys en föreläsningsserie i tre delar på temat ”Frigörelse” i Månteaterns lokaler på Bredgatan 3 i Lund. Samtliga föreläsningar äger rum mellan kl 18:00-20:00 (ingen akademisk kvart).

Pris: 40 kr

Biljetter köps på plats

Förfriskningar finns att köpa i pausen

16/3 | FRIGÖRELSE OCH MOTSTÅND I EN TID AV FRIVILLIG UNDERKASTELSE

Marcia Cavalcante professor i filosofi på Södertörns högskola

En filosofisk diskussion om begreppen frigörelse och motstånd och behovet av utveckla en “negativ förmåga”.

3/4 | MELLAN ABSOLUT FRIHET OCH DETERMINISM: LEVD KROPPSLIGHET OCH PERFORMATIVITET

Lisa Käll disputerad i ämnet ”Women’s Studies” och i ämnet ”Filosofi/Subjektivitetsforskning” och sedan 2011  docent teoretisk filosofi

Judith Butlers teori om att identitet, och framför allt könsidentitet, är performativt konstituerad är väletablerad och har kommit att bli en av grundpelarna i feministisk teori och genusforskning. En vanlig tolkning av performativitetsbegreppet, som Butler själv kallar för en ”bad reading”, är att jag helt fritt själv kan bestämma vilket kön eller genus jag vill vara och att jag kan ändra vem jag är genom min iscensättning. Butler skriver att den här tolkningen tyvärr är den mest populära och leder till att kön/genus kommodifieras och blir till en vara. Tolkningen innebär också att identitet och subjektet som väljer begreppsliggörs i voluntaristiska termer. Till skillnad från en voluntaristisk tolkning beskriver Butler performativitet i termer av reglering på olika plan genom upprepad stilisering av kroppen men hon tar samtidigt avstånd från en fullkomligt deterministisk förståelse av genus/kön och identitet. Med syfte att hitta en mellanväg mellan en voluntaristisk absolut frihet och determinism lyfter jag i min föreläsning fram fenomenologiska spår i Butlers teori och visar hur friheten att handla annorlunda och upprepa kön och genus på nya sätt alltid är situerad men att det är just genom att vara situerad som frihet alls kan komma till uttryck.

10/4 | FRIGÖRELSE, AGENTSKAP OCH EVANGELIKAL IDENTITET: MELLAN SJÄLV OCH DEN STORE ANDRE.

Aron Engberg doktor i ”Global kristendom och interreligiösa relationer” vid Lunds Universitet

Samtida evangelikal kultur tenderar att formulera identitet som en ständigt pågående förhandling mellan självet & Gud. Detta är kanske inte särskilt förvånande givet att evangelikal teologi tenderar att betonar en aktiv, involverad och djupt personlig Gud som lyssnar till ens problem, gläds med en i framgång, tröstar en i motgång och engagerar sig i allt från vad man väljer för kläder innan man går till jobbet, till ens relationer eller val av livspartner. En konsekvens av denna ständigt pågående dialog är att begrepp som ”frihet”, ”vilja”, ”önskan”, ”subjekt” och ”agentskap” blir djupt ambivalenta. Vad innebär det att leva sitt liv i enlighet med Guds vilja? Hur vet man vad ens vad Gud vill? Eller annorlunda uttryckt, när en evangelikal ber ”Gud, låt din vilja ske, inte min”, vem är det egentligen då som vill någonting? Föreläsningen diskuterar dessa frågor i relation till samtida antropologisk forskning fokuserad på evangelikala kristna i USA och Israel.

Program för hösten 2016

Tema: Hopp – tro, kärlek och den skit som du sitter i

Under hösten ger Aning – Förening för filosofi och psykoanalys en föreläsningsserie i fyra delar på temat ”Hopp” i Månteaterns lokaler på Bredgatan 3 i Lund. Samtliga föreläsningar äger rum på måndagar kl 18:00-20:00 (ingen akademisk kvart).

Pris: 40 kr

Biljetter köps på plats

Förfriskningar finns att köpa i pausen

12/9 | OSYNLIGA KARTOR ÖVER DET OSYNLIGA

Gunnar Olsson (prof. emeritus vid Uppsala universitet. Tidigare prof. i geografi vid University of Michigan, i ekonomisk geografi och samhällsplanering vid Nordiska institutet för samhällsplanering, samt i kulturgeografi vid Uppsala universitet.)

Kvällens föreställning är tänkt som en exkursion till det tabubelagda ingenmanslandet mellan kategorier, den avgrund där människan skapas som en paradoxal gränsvarelse, kunskap per definition en övning i översättning. Möjliga stopp längs vägen är i Platons grotta, Aristoteles tankelagar, Kants förnuftskritik, de Saussures lingvistik. Allt tryfferat med valda glimtar från konsthistorien. Om vädret tillåter når vi så slutligen fram till resans mål, en kort presentation av skulpturen Mappa Mundi Universalis. Från början till slut en fråga om hur vi hittar vägen i världen, om hur vi blir så lydiga och så förutsägbara.

26/9 | SKUGOR, HOPP OCH KÄRLEK

Nina Weibull (Fil. dr. i konstvetenskap, 1986-2014 ansvarig för Stockholms universitets konstsamlingar, författare och grundande medlem i redaktionen för Divan: tidskrift för psykoanalys och kultur)

När Hoppet i antik tradition förs in i människornas värld, som en detalj i en kosmologi, ges det en påtagligt anspråkslös roll. Av de kristna dygderna placeras Hoppet mellan de teologiskt mer profilerade Tro och Kärlek. Inte heller ägnas den betydelse som hoppet har i det levda livet något vidare teoretiskt intresse i psykoanalytisk tolkning. I filmen Paris, Texas (1984) och romanen 1Q84 (2011) verkar hoppet som en outtalad underström, både när det sviker och när det bär. Avgörande tycks vara om narrativet riktas mot det förflutna eller mot framtiden.

10/10 | HOPP BORTOM CYNISM OCH OPTIMISM

Ola Sigurdson (Prof. i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs Universitet. Vicedekan för forskning och forskarutbildning vid Humanistiska fakulteten och föreståndare för Centrum för kultur och hälsa vid samma universitet)

Går det att leva utan hopp? De flesta religioner och progressiva politiska rörelser skulle förmodligen svara nej, men samtidigt påpeka att det beror på vad vi menar med hopp. I samtida filosofi och teologi – Terry Eagleton, Jonathan Lear, Slavoj Žižek – har man betonat att hopp är något kvalitativt annorlunda än optimism. Med utgångspunkt i berättelsen om Plenty Coups och Crow-indianerna kommer föreläsningen att belysa ett centralt begrepp med hög samtidsrelevans. Kan man erkänna ett mörker i människans hjärta och ändå hysa hopp?

24/10 | HOPPETS ROLL I FÖRÄLSKELSE OCH ANALYS

Edda Manga (Fil. dr. i idéhistoria. Suttit i redaktionen för tidningen Feministiskt perspektiv, medgrundare till Clandestino institut och projektledare för kursverksamheten inom detta, kulturkrönikör på Göteborgs Posten 1994-2011)

Vad är hoppets roll i förhållande till förälskelse och överföring? Är hopp en förutsättning för deras uppkomst? Kan det vara ett mål eller ett resultat för analytiskt arbete? Eller är hopp egentligen en estetisk form vars motpol är ett tragiskt förhållningssätt till existensen? Edda Manga reflekterar över den sekulära människans undanträngda tro i förhållande till hopp och kärlek, i ett absurdistiskt inre samtal med Earl Hoppers ”On the Nature of Hope in Psychoanalysis and Group Analysis”.

Program för våren 2016

Tema: Gemenskap – tillhörighet, underkastelse och vårt beroende

Under våren ger Aning – Förening för Filosofi och Psykoanalys en föreläsningsserie i fyra delar på temat ”Gemenskap”. Månteaterns vackra lokal är arenan. Med en önskan om stimulerande tankar, samtal och möten hälsar vi er Varmt välkomna!

Föreläsningsserien

Ramar:

Samtliga föreläsningar kommer äga rum måndagar kl 18:00-20:00 i Månteaterns lokaler på Bredgatan 3 i Lund. (ingen akademisk kvart!)

Förfriskningar finns att köpa i pausen.

Pris: 50 kr, 20 kr (studenter och pensionärer)

Biljetter köps på plats

 

11/4 | SJÄLVETS PAKT MED SANNINGEN

När Edward Snowden läckte CIA:s sekretessbelagda dokument trädde han fram med ett anspråk: att säga sanningen om makten, till priset av en stor risk. Det är just kraften i ett sådant anspråk som även Sverigedemokraterna spelar på när de beskriver sig själva som de som inför den etablerade makten säger vad den inte vill höra. Att säga sanningen är ett viktigt politiskt fenomen, med en mobiliserande kraft. I den här föreläsningen ska jag diskutera Foucaults analyser av sanningssägandet under antiken, eftersom det belyser sanningssägandet idag. Jag kommer framförallt att uppehålla mig vid sanningens ”kraft”, vid skillnaden mellan ett politiskt och filosofiskt sanningssägande – och varför filosofin ständigt måste förhålla sig till politiken, men samtidigt aldrig får bli politik.

Föreläsare: Anna-Karin Selberg

Författare, doktorand och lektor i filosofi vid Södertörns högskola, redaktör vid Modernista förlag

 

5/4| GRÄNSER OCH GRÄNSLÖSHET I JAGETS ERA

Det postmoderna subjektets situation kännetecknas av frånvaron av en trovärdig kollektiv röst. Subjektet är medellöst, tvingat att skapa sig själv. Beroende på den figur av den ”andre” man valt under historiens gång, Gud, proletariatet osv, så gestaltas lagarna, de sociala relationerna och samvaron på sitt eget sätt. den andre ger subjektet en stödpunkt som kan bli till stödpunkt för dess diskurs och sanktionerar därmed den symboliska funktionen. I dag, marknaden, är inte gångbar som den andre, den kan inte axla de personliga och sociala bandens sammanhang. Den virtuella världen lockar med andra relationer, kroppens de-abjektifiering, anonymisering, identitetsspel, avatarer, pseudointimitet å ena sidan, å andra sidan skärmen som en behållare, mamma-skärm, överföringsobjekt, yta för projektiva identifikationer, slutligen det imaginäras dominans över det symboliska eller en post-human symbolisk ordning?

Föreläsare: Cris Mejier Pol. lic. vid Helsingfors universitet

 

2/5 | FRIGÖRELSE OCH BEROENDE – BIDRAG FRÅN DEN KRISTNA FEMINISTTEOLOGIN TILL FRÅGAN OM MÄNNISKANS RELATIONALITET

I feministers kamp för kvinnors frigörelse på olika områden har frihet och oberoende varit centrala teman. Samtidigt finns en stark kritik mot den moderna uppfattningen om självet som autonomt, både i feministisk teori och i kristen feministteologi. I den kristna feministteologin har detta tagit sig uttryck i olika teorier kring mänsklig relationalitet. Men frågan är om det i feministisk teologi finns utrymme för att tala om beroende. Och hur kan feministteologin i så fall bidra till förståelsen av mänskligt beroende?

Föreläsare: Lovisa Nyman Doktorand i systematisk teologi vid Lunds universitet

 

23/5 | ATT KUNNA RÄKNA TILL TRE – FRÅN OUTHÄRDLIG LYCKA TILL EN SMULA TRYGGHET

Föreläsningen tar utgångspunkt i att all sann gemenskap fördjupar och överbryggar dels en ursprunglig monadisk real njutning i bottenlös ensamhet, och dels en dyadisk imaginär relation i en dödsbringande duellsituation, med en triadisk ordning, en symbolisk och lagbunden helhet som öppnar för kärlek, respekt, tillit och det poetiska samtalet

Föreläsare: Peter Jansson Leg Psykolog, leg Psykoterapeut, Psykoanalytiker, doktorand i filosofi vid Göteborgs universitet

 

Program för hösten 2015

Föreläsningsserie tema: Uppror – Gräns, Konst och din knutna näve

Uppror är ett enkelt ord att uttala, men svårt att göra. Vad innebär det egentligen att göra uppror eller att vara upprorisk? Är inte alla ord redan använda, utnötta och alla provokationer genomförda? Det beror väl på. Vi bör först och främst definiera vad vi önskar göra uppror mot. Det kan röra sig om uppror i det lilla och vardagliga formatet, men också handla om något större och mer omstörtande. Kom och upptäck den upproriska potentialen. Den finns nära dig.

Plats för föreläsningarna: Månteatern, Bredgatan 3, Lund

Samtliga föreläsningar börjar 18:00

Pris: 50 kr, 20 kr (studenter, pensionärer)

Biljetter kan köpas på plats eller förbokas via bokning@manteatern.se eller 046-189899

Datum:
5/10 – Tiina Rosenberg (prof. i teatervetenskap vid Stockholms Universitet. Har tidigare varit rektor vid Konstuniversitetet i Helsingfors, samt anställd som prof. i genusvetenskap vid Stockholms, respektive Lunds Universitet)

16/11 – Jakob Staberg (docent i litteraturvetenskap och lektor på institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskola)

23/11 – Fredrika Spindler (docent i filosofi och lektor på institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskola)

7/12 – Sven Olov Wallenstein (professor i filosofi och lektor på institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskola)

För mer info: aning.ffp@gmail.com

I samarbete med Månteatern och Folkuniversitetet i Lund